🔍
    sense 2v
    sense 1v
    På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
    Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
    Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
    Ha urtato la mia macchina. (Alessandro Manzoni, I Promessi Sposi)
    urtare : stöta till / kollidera
    ur||re : (accento grave)

    indicativo urtare. Indikativ form av verbet urtare


    Tempo semplice

    urtare presente

    io urto
    🔊
    tu urti
    🔊
    lui/lei/Lei urta
    🔊
    noi urtiamo
    🔊
    voi urtate
    🔊
    loro urtano
    🔊
    Tempo semplice

    urtare imperfetto

    io urtavo
    🔊
    tu urtavi
    🔊
    lui/lei/Lei urtava
    🔊
    noi urtavamo
    🔊
    voi urtavate
    🔊
    loro urtavano
    🔊

    Tempo semplice

    urtare futuro semplice

    io urterò
    🔊
    tu urterai
    🔊
    lui/lei/Lei urterà
    🔊
    noi urteremo
    🔊
    voi urterete
    🔊
    loro urteranno
    🔊
    Tempo semplice

    urtare passato remoto

    io urtai
    🔊
    tu urtasti
    🔊
    lui/lei/Lei urtò
    🔊
    noi urtammo
    🔊
    voi urtaste
    🔊
    loro urtarono
    🔊

    Tempo composto

    urtare futuro anteriore

    io avrò urtato
    🔊
    tu avrai urtato
    🔊
    lui/lei/Lei avrà urtato
    🔊
    noi avremo urtato
    🔊
    voi avrete urtato
    🔊
    loro avranno urtato
    🔊
    Tempo composto

    urtare passato prossimo

    io ho urtato
    🔊
    tu hai urtato
    🔊
    lui/lei/Lei ha urtato
    🔊
    noi abbiamo urtato
    🔊
    voi avete urtato
    🔊
    loro hanno urtato
    🔊

    Tempo composto

    urtare trapassato prossimo

    io avevo urtato
    🔊
    tu avevi urtato
    🔊
    lui/lei/Lei aveva urtato
    🔊
    noi avevamo urtato
    🔊
    voi avevate urtato
    🔊
    loro avevano urtato
    🔊
    Tempo composto

    urtare trapassato remoto

    io ebbi urtato
    🔊
    tu avesti urtato
    🔊
    lui/lei/Lei ebbe urtato
    🔊
    noi avemmo urtato
    🔊
    voi aveste urtato
    🔊
    loro ebbero urtato
    🔊

    Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb

    Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
    Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
    Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.

    congiuntivo urtare. Konjunktiv form av verbet urtare


    Tempo semplice

    urtare congiuntivo presente

    io urti
    🔊
    tu urti
    🔊
    lui/lei/Lei urti
    🔊
    noi urtiamo
    🔊
    voi urtiate
    🔊
    loro urtino
    🔊
    Tempo semplice

    urtare congiuntivo imperfetto

    io urtassi
    🔊
    tu urtassi
    🔊
    lui/lei/Lei urtasse
    🔊
    noi urtassimo
    🔊
    voi urtaste
    🔊
    loro urtassero
    🔊

    Tempo composto

    urtare congiuntivo passato

    io abbia urtato
    🔊
    tu abbia urtato
    🔊
    lui/lei/Lei abbia urtato
    🔊
    noi abbiamo urtato
    🔊
    voi abbiate urtato
    🔊
    loro abbiano urtato
    🔊
    Tempo composto

    urtare congiuntivo trapassato

    io avessi urtato
    🔊
    tu avessi urtato
    🔊
    lui/lei/Lei avesse urtato
    🔊
    noi avessimo urtato
    🔊
    voi aveste urtato
    🔊
    loro avessero urtato
    🔊

    Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb

    Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
    Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
    Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    condizionale urtare. Konditional form av verbet urtare


    Tempo semplice

    urtare condizionale presente

    io urterei
    🔊
    tu urteresti
    🔊
    lui/lei/Lei urterebbe
    🔊
    noi urteremmo
    🔊
    voi urtereste
    🔊
    loro urterebbero
    🔊
    Tempo composto

    urtare condizionale passato

    io avrei urtato
    🔊
    tu avresti urtato
    🔊
    lui/lei/Lei avrebbe urtato
    🔊
    noi avremmo urtato
    🔊
    voi avreste urtato
    🔊
    loro avrebbero urtato
    🔊

    Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb

    Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
    Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
    Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    imperativo urtare. Imperativ form av verbet urtare


    urtare imperativo

    tu urta
    🔊
    noi urtiamo
    🔊
    voi urtate
    🔊

    urtare congiuntivo esortativo

    Lei urti
    🔊
    Che lui/lei urti
    🔊
    Che loro urtino
    🔊

    Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb

    Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
    Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
    Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
    Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.

    Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!

    Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
    Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
    Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!