🔍
    sense 2v
    sense 1v
    På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
    Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
    Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
    Hanno sumato le forze per il bene comune. (Luigi Pirandello, Il Fu Mattia Pascal)
    verbo irregolare
    sumere : ta / ta upp
    |me|re : (accento grave)

    indicativo sumere. Indikativ form av verbet sumere


    Tempo semplice

    sumere presente

    io sumo
    🔊
    tu sumi
    🔊
    lui/lei/Lei sume
    🔊
    noi sumiamo
    🔊
    voi sumete
    🔊
    loro sumono
    🔊
    Tempo semplice

    sumere imperfetto

    io sumevo
    🔊
    tu sumevi
    🔊
    lui/lei/Lei sumeva
    🔊
    noi sumevamo
    🔊
    voi sumevate
    🔊
    loro sumevano
    🔊

    Tempo semplice

    sumere futuro semplice

    io sumerò
    🔊
    tu sumerai
    🔊
    lui/lei/Lei sumerà
    🔊
    noi sumeremo
    🔊
    voi sumerete
    🔊
    loro sumeranno
    🔊
    Tempo semplice

    sumere passato remoto

    io sunsi
    🔊
    tu sumesti
    🔊
    lui/lei/Lei sunse
    🔊
    noi sumemmo
    🔊
    voi sumeste
    🔊
    loro sunsero
    🔊

    Tempo composto

    sumere futuro anteriore

    io avrò sunto
    🔊
    tu avrai sunto
    🔊
    lui/lei/Lei avrà sunto
    🔊
    noi avremo sunto
    🔊
    voi avrete sunto
    🔊
    loro avranno sunto
    🔊
    Tempo composto

    sumere passato prossimo

    io ho sunto
    🔊
    tu hai sunto
    🔊
    lui/lei/Lei ha sunto
    🔊
    noi abbiamo sunto
    🔊
    voi avete sunto
    🔊
    loro hanno sunto
    🔊

    Tempo composto

    sumere trapassato prossimo

    io avevo sunto
    🔊
    tu avevi sunto
    🔊
    lui/lei/Lei aveva sunto
    🔊
    noi avevamo sunto
    🔊
    voi avevate sunto
    🔊
    loro avevano sunto
    🔊
    Tempo composto

    sumere trapassato remoto

    io ebbi sunto
    🔊
    tu avesti sunto
    🔊
    lui/lei/Lei ebbe sunto
    🔊
    noi avemmo sunto
    🔊
    voi aveste sunto
    🔊
    loro ebbero sunto
    🔊

    Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb

    Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
    Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
    Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.

    congiuntivo sumere. Konjunktiv form av verbet sumere


    Tempo semplice

    sumere congiuntivo presente

    io suma
    🔊
    tu suma
    🔊
    lui/lei/Lei suma
    🔊
    noi sumiamo
    🔊
    voi sumiate
    🔊
    loro sumano
    🔊
    Tempo semplice

    sumere congiuntivo imperfetto

    io sumessi
    🔊
    tu sumessi
    🔊
    lui/lei/Lei sumesse
    🔊
    noi sumessimo
    🔊
    voi sumeste
    🔊
    loro sumessero
    🔊

    Tempo composto

    sumere congiuntivo passato

    io abbia sunto
    🔊
    tu abbia sunto
    🔊
    lui/lei/Lei abbia sunto
    🔊
    noi abbiamo sunto
    🔊
    voi abbiate sunto
    🔊
    loro abbiano sunto
    🔊
    Tempo composto

    sumere congiuntivo trapassato

    io avessi sunto
    🔊
    tu avessi sunto
    🔊
    lui/lei/Lei avesse sunto
    🔊
    noi avessimo sunto
    🔊
    voi aveste sunto
    🔊
    loro avessero sunto
    🔊

    Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb

    Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
    Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
    Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    condizionale sumere. Konditional form av verbet sumere


    Tempo semplice

    sumere condizionale presente

    io sumerei
    🔊
    tu sumeresti
    🔊
    lui/lei/Lei sumerebbe
    🔊
    noi sumeremmo
    🔊
    voi sumereste
    🔊
    loro sumerebbero
    🔊
    Tempo composto

    sumere condizionale passato

    io avrei sunto
    🔊
    tu avresti sunto
    🔊
    lui/lei/Lei avrebbe sunto
    🔊
    noi avremmo sunto
    🔊
    voi avreste sunto
    🔊
    loro avrebbero sunto
    🔊

    Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb

    Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
    Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
    Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    imperativo sumere. Imperativ form av verbet sumere


    sumere imperativo

    tu sumi
    🔊
    noi sumiamo
    🔊
    voi sumete
    🔊

    sumere congiuntivo esortativo

    Lei suma
    🔊
    Che lui/lei suma
    🔊
    Che loro sumano
    🔊

    Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb

    Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
    Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
    Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
    Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.

    Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!

    Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
    Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
    Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!