🔍
    sense 1v
    sense 2v
    På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
    Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
    Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
    Non bisogna spigrire quando si affrontano nuove sfide.
    spigrire : bli snål
    spi|grì|re : (accento grave)

    indicativo spigrire. Indikativ form av verbet spigrire


    Tempo semplice

    spigrire presente

    io spigrisco
    🔊
    tu spigrisci
    🔊
    lui/lei/Lei spigrisce
    🔊
    noi spigriamo
    🔊
    voi spigrite
    🔊
    loro spigriscono
    🔊
    Tempo semplice

    spigrire imperfetto

    io spigrivo
    🔊
    tu spigrivi
    🔊
    lui/lei/Lei spigriva
    🔊
    noi spigrivamo
    🔊
    voi spigrivate
    🔊
    loro spigrivano
    🔊

    Tempo semplice

    spigrire futuro semplice

    io spigrirò
    🔊
    tu spigrirai
    🔊
    lui/lei/Lei spigrirà
    🔊
    noi spigriremo
    🔊
    voi spigrirete
    🔊
    loro spigriranno
    🔊
    Tempo semplice

    spigrire passato remoto

    io spigrii
    🔊
    tu spigristi
    🔊
    lui/lei/Lei spigrì
    🔊
    noi spigrimmo
    🔊
    voi spigriste
    🔊
    loro spigrirono
    🔊

    Tempo composto

    spigrire futuro anteriore

    io sarò spigrito(a)
    🔊
    tu sarai spigrito(a)
    🔊
    lui/lei/Lei sarà spigrito(a)
    🔊
    noi saremo spigriti(e)
    🔊
    voi sarete spigriti(e)
    🔊
    loro saranno spigriti(e)
    🔊
    Tempo composto

    spigrire passato prossimo

    io sono spigrito(a)
    🔊
    tu sei spigrito(a)
    🔊
    lui/lei/Lei è spigrito(a)
    🔊
    noi siamo spigriti(e)
    🔊
    voi siete spigriti(e)
    🔊
    loro sono spigriti(e)
    🔊

    Tempo composto

    spigrire trapassato prossimo

    io ero spigrito(a)
    🔊
    tu eri spigrito(a)
    🔊
    lui/lei/Lei era spigrito(a)
    🔊
    noi eravamo spigriti(e)
    🔊
    voi eravate spigriti(e)
    🔊
    loro erano spigriti(e)
    🔊
    Tempo composto

    spigrire trapassato remoto

    io fui spigrito(a)
    🔊
    tu fosti spigrito(a)
    🔊
    lui/lei/Lei fu spigrito(a)
    🔊
    noi fummo spigriti(e)
    🔊
    voi foste spigriti(e)
    🔊
    loro furono spigriti(e)
    🔊

    Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb

    Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
    Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
    Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.

    congiuntivo spigrire. Konjunktiv form av verbet spigrire


    Tempo semplice

    spigrire congiuntivo presente

    io spigrisca
    🔊
    tu spigrisca
    🔊
    lui/lei/Lei spigrisca
    🔊
    noi spigriamo
    🔊
    voi spigriate
    🔊
    loro spigriscano
    🔊
    Tempo semplice

    spigrire congiuntivo imperfetto

    io spigrissi
    🔊
    tu spigrissi
    🔊
    lui/lei/Lei spigrisse
    🔊
    noi spigrissimo
    🔊
    voi spigriste
    🔊
    loro spigrissero
    🔊

    Tempo composto

    spigrire congiuntivo passato

    io sia spigrito(a)
    🔊
    tu sia spigrito(a)
    🔊
    lui/lei/Lei sia spigrito(a)
    🔊
    noi siamo spigriti(e)
    🔊
    voi siate spigriti(e)
    🔊
    loro siano spigriti(e)
    🔊
    Tempo composto

    spigrire congiuntivo trapassato

    io fossi spigrito(a)
    🔊
    tu fossi spigrito(a)
    🔊
    lui/lei/Lei fosse spigrito(a)
    🔊
    noi fossimo spigriti(e)
    🔊
    voi foste spigriti(e)
    🔊
    loro fossero spigriti(e)
    🔊

    Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb

    Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
    Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
    Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    condizionale spigrire. Konditional form av verbet spigrire


    Tempo semplice

    spigrire condizionale presente

    io spigrirei
    🔊
    tu spigriresti
    🔊
    lui/lei/Lei spigrirebbe
    🔊
    noi spigriremmo
    🔊
    voi spigrireste
    🔊
    loro spigrerebbero
    🔊
    Tempo composto

    spigrire condizionale passato

    io sarei spigrito(a)
    🔊
    tu saresti spigrito(a)
    🔊
    lui/lei/Lei sarebbe spigrito(a)
    🔊
    noi saremmo spigriti(e)
    🔊
    voi sareste spigriti(e)
    🔊
    loro sarebbero spigriti(e)
    🔊

    Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb

    Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
    Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
    Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    imperativo spigrire. Imperativ form av verbet spigrire


    spigrire imperativo

    tu spigri
    🔊
    noi spigriamo
    🔊
    voi spigrite
    🔊

    spigrire congiuntivo esortativo

    Lei spigrisca
    🔊
    Che lui/lei spigrisca
    🔊
    Che loro spigriscano
    🔊

    Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb

    Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
    Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
    Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
    Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.

    Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!

    Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
    Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
    Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!