🔍
    sense 1v
    sense 2v
    På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
    Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
    Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
    Il bambino ha poppato al seno. (Giosuè Carducci, Odi Barbare)
    poppare : suga
    pop||re : (accento grave)

    indicativo poppare. Indikativ form av verbet poppare


    Tempo semplice

    poppare presente

    io poppo
    🔊
    tu poppi
    🔊
    lui/lei/Lei poppa
    🔊
    noi poppiamo
    🔊
    voi poppate
    🔊
    loro poppano
    🔊
    Tempo semplice

    poppare imperfetto

    io poppavo
    🔊
    tu poppavi
    🔊
    lui/lei/Lei poppava
    🔊
    noi poppavamo
    🔊
    voi poppavate
    🔊
    loro poppavano
    🔊

    Tempo semplice

    poppare futuro semplice

    io popperò
    🔊
    tu popperai
    🔊
    lui/lei/Lei popperà
    🔊
    noi popperemo
    🔊
    voi popperete
    🔊
    loro popperanno
    🔊
    Tempo semplice

    poppare passato remoto

    io poppai
    🔊
    tu poppasti
    🔊
    lui/lei/Lei poppò
    🔊
    noi poppammo
    🔊
    voi poppaste
    🔊
    loro popparono
    🔊

    Tempo composto

    poppare futuro anteriore

    io avrò poppato
    🔊
    tu avrai poppato
    🔊
    lui/lei/Lei avrà poppato
    🔊
    noi avremo poppato
    🔊
    voi avrete poppato
    🔊
    loro avranno poppato
    🔊
    Tempo composto

    poppare passato prossimo

    io ho poppato
    🔊
    tu hai poppato
    🔊
    lui/lei/Lei ha poppato
    🔊
    noi abbiamo poppato
    🔊
    voi avete poppato
    🔊
    loro hanno poppato
    🔊

    Tempo composto

    poppare trapassato prossimo

    io avevo poppato
    🔊
    tu avevi poppato
    🔊
    lui/lei/Lei aveva poppato
    🔊
    noi avevamo poppato
    🔊
    voi avevate poppato
    🔊
    loro avevano poppato
    🔊
    Tempo composto

    poppare trapassato remoto

    io ebbi poppato
    🔊
    tu avesti poppato
    🔊
    lui/lei/Lei ebbe poppato
    🔊
    noi avemmo poppato
    🔊
    voi aveste poppato
    🔊
    loro ebbero poppato
    🔊

    Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb

    Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
    Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
    Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.

    congiuntivo poppare. Konjunktiv form av verbet poppare


    Tempo semplice

    poppare congiuntivo presente

    io poppi
    🔊
    tu poppi
    🔊
    lui/lei/Lei poppi
    🔊
    noi poppiamo
    🔊
    voi poppiate
    🔊
    loro poppino
    🔊
    Tempo semplice

    poppare congiuntivo imperfetto

    io poppassi
    🔊
    tu poppassi
    🔊
    lui/lei/Lei poppasse
    🔊
    noi poppassimo
    🔊
    voi poppaste
    🔊
    loro poppassero
    🔊

    Tempo composto

    poppare congiuntivo passato

    io abbia poppato
    🔊
    tu abbia poppato
    🔊
    lui/lei/Lei abbia poppato
    🔊
    noi abbiamo poppato
    🔊
    voi abbiate poppato
    🔊
    loro abbiano poppato
    🔊
    Tempo composto

    poppare congiuntivo trapassato

    io avessi poppato
    🔊
    tu avessi poppato
    🔊
    lui/lei/Lei avesse poppato
    🔊
    noi avessimo poppato
    🔊
    voi aveste poppato
    🔊
    loro avessero poppato
    🔊

    Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb

    Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
    Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
    Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    condizionale poppare. Konditional form av verbet poppare


    Tempo semplice

    poppare condizionale presente

    io popperei
    🔊
    tu popperesti
    🔊
    lui/lei/Lei popperebbe
    🔊
    noi popperemmo
    🔊
    voi poppereste
    🔊
    loro popperebbero
    🔊
    Tempo composto

    poppare condizionale passato

    io avrei poppato
    🔊
    tu avresti poppato
    🔊
    lui/lei/Lei avrebbe poppato
    🔊
    noi avremmo poppato
    🔊
    voi avreste poppato
    🔊
    loro avrebbero poppato
    🔊

    Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb

    Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
    Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
    Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    imperativo poppare. Imperativ form av verbet poppare


    poppare imperativo

    tu poppa
    🔊
    noi poppiamo
    🔊
    voi poppate
    🔊

    poppare congiuntivo esortativo

    Lei poppi
    🔊
    Che lui/lei poppi
    🔊
    Che loro poppino
    🔊

    Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb

    Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
    Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
    Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
    Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.

    Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!

    Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
    Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
    Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!