🔍
    sense 1v
    sense 2v
    På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
    Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
    Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
    Ha pulito e polito la superficie del tavolo. (Giovanni Verga, I Malavoglia)
    polire : putsa
    po||re : (accento grave)

    indicativo polire. Indikativ form av verbet polire


    Tempo semplice

    polire presente

    io polisco
    🔊
    tu polisci
    🔊
    lui/lei/Lei polisce
    🔊
    noi poliamo
    🔊
    voi polite
    🔊
    loro poliscono
    🔊
    Tempo semplice

    polire imperfetto

    io polivo
    🔊
    tu polivi
    🔊
    lui/lei/Lei poliva
    🔊
    noi polivamo
    🔊
    voi polivate
    🔊
    loro polivano
    🔊

    Tempo semplice

    polire futuro semplice

    io polirò
    🔊
    tu polirai
    🔊
    lui/lei/Lei polirà
    🔊
    noi poliremo
    🔊
    voi polirete
    🔊
    loro poliranno
    🔊
    Tempo semplice

    polire passato remoto

    io polii
    🔊
    tu polisti
    🔊
    lui/lei/Lei polì
    🔊
    noi polimmo
    🔊
    voi poliste
    🔊
    loro polirono
    🔊

    Tempo composto

    polire futuro anteriore

    io avrò polito
    🔊
    tu avrai polito
    🔊
    lui/lei/Lei avrà polito
    🔊
    noi avremo polito
    🔊
    voi avrete polito
    🔊
    loro avranno polito
    🔊
    Tempo composto

    polire passato prossimo

    io ho polito
    🔊
    tu hai polito
    🔊
    lui/lei/Lei ha polito
    🔊
    noi abbiamo polito
    🔊
    voi avete polito
    🔊
    loro hanno polito
    🔊

    Tempo composto

    polire trapassato prossimo

    io avevo polito
    🔊
    tu avevi polito
    🔊
    lui/lei/Lei aveva polito
    🔊
    noi avevamo polito
    🔊
    voi avevate polito
    🔊
    loro avevano polito
    🔊
    Tempo composto

    polire trapassato remoto

    io ebbi polito
    🔊
    tu avesti polito
    🔊
    lui/lei/Lei ebbe polito
    🔊
    noi avemmo polito
    🔊
    voi aveste polito
    🔊
    loro ebbero polito
    🔊

    Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb

    Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
    Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
    Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.

    congiuntivo polire. Konjunktiv form av verbet polire


    Tempo semplice

    polire congiuntivo presente

    io polisca
    🔊
    tu polisca
    🔊
    lui/lei/Lei polisca
    🔊
    noi poliamo
    🔊
    voi poliate
    🔊
    loro poliscano
    🔊
    Tempo semplice

    polire congiuntivo imperfetto

    io polissi
    🔊
    tu polissi
    🔊
    lui/lei/Lei polisse
    🔊
    noi polissimo
    🔊
    voi poliste
    🔊
    loro polissero
    🔊

    Tempo composto

    polire congiuntivo passato

    io abbia polito
    🔊
    tu abbia polito
    🔊
    lui/lei/Lei abbia polito
    🔊
    noi abbiamo polito
    🔊
    voi abbiate polito
    🔊
    loro abbiano polito
    🔊
    Tempo composto

    polire congiuntivo trapassato

    io avessi polito
    🔊
    tu avessi polito
    🔊
    lui/lei/Lei avesse polito
    🔊
    noi avessimo polito
    🔊
    voi aveste polito
    🔊
    loro avessero polito
    🔊

    Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb

    Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
    Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
    Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    condizionale polire. Konditional form av verbet polire


    Tempo semplice

    polire condizionale presente

    io polirei
    🔊
    tu poliresti
    🔊
    lui/lei/Lei polirebbe
    🔊
    noi poliremmo
    🔊
    voi polireste
    🔊
    loro polerebbero
    🔊
    Tempo composto

    polire condizionale passato

    io avrei polito
    🔊
    tu avresti polito
    🔊
    lui/lei/Lei avrebbe polito
    🔊
    noi avremmo polito
    🔊
    voi avreste polito
    🔊
    loro avrebbero polito
    🔊

    Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb

    Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
    Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
    Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    imperativo polire. Imperativ form av verbet polire


    polire imperativo

    tu poli
    🔊
    noi poliamo
    🔊
    voi polite
    🔊

    polire congiuntivo esortativo

    Lei polisca
    🔊
    Che lui/lei polisca
    🔊
    Che loro poliscano
    🔊

    Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb

    Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
    Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
    Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
    Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.

    Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!

    Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
    Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
    Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!