På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
Hanno imporrito l’argomento della discussione. (Luigi Pirandello, Il Fu Mattia Pascal)
imporrire : töja ut
im|por|rì|re
: (accento grave)
indicativo imporrire. Indikativ form av verbet imporrire
Tempo semplice
imporrire presente |
||
io | imporrisco |
🔊
|
tu | imporrisci |
🔊
|
lui/lei/Lei | imporrisce |
🔊
|
noi | imporriamo |
🔊
|
voi | imporrite |
🔊
|
loro | imporriscono |
🔊
|
Tempo semplice
imporrire imperfetto |
||
io | imporrivo |
🔊
|
tu | imporrivi |
🔊
|
lui/lei/Lei | imporriva |
🔊
|
noi | imporrivamo |
🔊
|
voi | imporrivate |
🔊
|
loro | imporrivano |
🔊
|
Tempo semplice
imporrire futuro semplice |
||
io | imporrirò |
🔊
|
tu | imporrirai |
🔊
|
lui/lei/Lei | imporrirà |
🔊
|
noi | imporriremo |
🔊
|
voi | imporrirete |
🔊
|
loro | imporriranno |
🔊
|
Tempo semplice
imporrire passato remoto |
||
io | imporrii |
🔊
|
tu | imporristi |
🔊
|
lui/lei/Lei | imporrì |
🔊
|
noi | imporrimmo |
🔊
|
voi | imporriste |
🔊
|
loro | imporrirono |
🔊
|
Tempo composto
imporrire futuro anteriore |
||
io | avrò imporrito |
🔊
|
tu | avrai imporrito |
🔊
|
lui/lei/Lei | avrà imporrito |
🔊
|
noi | avremo imporrito |
🔊
|
voi | avrete imporrito |
🔊
|
loro | avranno imporrito |
🔊
|
Tempo composto
imporrire passato prossimo |
||
io | ho imporrito |
🔊
|
tu | hai imporrito |
🔊
|
lui/lei/Lei | ha imporrito |
🔊
|
noi | abbiamo imporrito |
🔊
|
voi | avete imporrito |
🔊
|
loro | hanno imporrito |
🔊
|
Tempo composto
imporrire trapassato prossimo |
||
io | avevo imporrito |
🔊
|
tu | avevi imporrito |
🔊
|
lui/lei/Lei | aveva imporrito |
🔊
|
noi | avevamo imporrito |
🔊
|
voi | avevate imporrito |
🔊
|
loro | avevano imporrito |
🔊
|
Tempo composto
imporrire trapassato remoto |
||
io | ebbi imporrito |
🔊
|
tu | avesti imporrito |
🔊
|
lui/lei/Lei | ebbe imporrito |
🔊
|
noi | avemmo imporrito |
🔊
|
voi | aveste imporrito |
🔊
|
loro | ebbero imporrito |
🔊
|
Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb
Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.
congiuntivo imporrire. Konjunktiv form av verbet imporrire
Tempo semplice
imporrire congiuntivo presente |
||
io | imporrisca |
🔊
|
tu | imporrisca |
🔊
|
lui/lei/Lei | imporrisca |
🔊
|
noi | imporriamo |
🔊
|
voi | imporriate |
🔊
|
loro | imporriscano |
🔊
|
Tempo semplice
imporrire congiuntivo imperfetto |
||
io | imporrissi |
🔊
|
tu | imporrissi |
🔊
|
lui/lei/Lei | imporrisse |
🔊
|
noi | imporrissimo |
🔊
|
voi | imporriste |
🔊
|
loro | imporrissero |
🔊
|
Tempo composto
imporrire congiuntivo passato |
||
io | abbia imporrito |
🔊
|
tu | abbia imporrito |
🔊
|
lui/lei/Lei | abbia imporrito |
🔊
|
noi | abbiamo imporrito |
🔊
|
voi | abbiate imporrito |
🔊
|
loro | abbiano imporrito |
🔊
|
Tempo composto
imporrire congiuntivo trapassato |
||
io | avessi imporrito |
🔊
|
tu | avessi imporrito |
🔊
|
lui/lei/Lei | avesse imporrito |
🔊
|
noi | avessimo imporrito |
🔊
|
voi | aveste imporrito |
🔊
|
loro | avessero imporrito |
🔊
|
Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb
Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.
condizionale imporrire. Konditional form av verbet imporrire
Tempo semplice
imporrire condizionale presente |
||
io | imporrirei |
🔊
|
tu | imporriresti |
🔊
|
lui/lei/Lei | imporrirebbe |
🔊
|
noi | imporriremmo |
🔊
|
voi | imporrireste |
🔊
|
loro | imporrerebbero |
🔊
|
Tempo composto
imporrire condizionale passato |
||
io | avrei imporrito |
🔊
|
tu | avresti imporrito |
🔊
|
lui/lei/Lei | avrebbe imporrito |
🔊
|
noi | avremmo imporrito |
🔊
|
voi | avreste imporrito |
🔊
|
loro | avrebbero imporrito |
🔊
|
Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb
Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.
imperativo imporrire. Imperativ form av verbet imporrire
imporrire imperativo |
||
tu | imporri |
🔊
|
noi | imporriamo |
🔊
|
voi | imporrite |
🔊
|
imporrire congiuntivo esortativo |
||
Lei | imporrisca |
🔊
|
Che lui/lei | imporrisca |
🔊
|
Che loro | imporriscano |
🔊
|
Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb
Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.
Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!
Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!