🔍
    sense 2v
    sense 1v
    På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
    Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
    Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
    Ha figgato il chiodo nel muro. (Dante Alighieri, Divina Commedia)
    verbo irregolare
    figgere : fästa / spika
    fìg|ge|re : (accento grave)

    indicativo figgere. Indikativ form av verbet figgere


    Tempo semplice

    figgere presente

    io figgo
    🔊
    tu figgi
    🔊
    lui/lei/Lei figge
    🔊
    noi figgiamo
    🔊
    voi figgete
    🔊
    loro figgono
    🔊
    Tempo semplice

    figgere imperfetto

    io figgevo
    🔊
    tu figgevi
    🔊
    lui/lei/Lei figgeva
    🔊
    noi figgevamo
    🔊
    voi figgevate
    🔊
    loro figgevano
    🔊

    Tempo semplice

    figgere futuro semplice

    io figgerò
    🔊
    tu figgerai
    🔊
    lui/lei/Lei figgerà
    🔊
    noi figgeremo
    🔊
    voi figgerete
    🔊
    loro figgeranno
    🔊
    Tempo semplice

    figgere passato remoto

    io fissi
    🔊
    tu figgesti
    🔊
    lui/lei/Lei fisse
    🔊
    noi figgemmo
    🔊
    voi figgeste
    🔊
    loro fissero
    🔊

    Tempo composto

    figgere futuro anteriore

    io avrò fitto
    🔊
    tu avrai fitto
    🔊
    lui/lei/Lei avrà fitto
    🔊
    noi avremo fitto
    🔊
    voi avrete fitto
    🔊
    loro avranno fitto
    🔊
    Tempo composto

    figgere passato prossimo

    io ho fitto
    🔊
    tu hai fitto
    🔊
    lui/lei/Lei ha fitto
    🔊
    noi abbiamo fitto
    🔊
    voi avete fitto
    🔊
    loro hanno fitto
    🔊

    Tempo composto

    figgere trapassato prossimo

    io avevo fitto
    🔊
    tu avevi fitto
    🔊
    lui/lei/Lei aveva fitto
    🔊
    noi avevamo fitto
    🔊
    voi avevate fitto
    🔊
    loro avevano fitto
    🔊
    Tempo composto

    figgere trapassato remoto

    io ebbi fitto
    🔊
    tu avesti fitto
    🔊
    lui/lei/Lei ebbe fitto
    🔊
    noi avemmo fitto
    🔊
    voi aveste fitto
    🔊
    loro ebbero fitto
    🔊

    Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb

    Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
    Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
    Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.

    congiuntivo figgere. Konjunktiv form av verbet figgere


    Tempo semplice

    figgere congiuntivo presente

    io figga
    🔊
    tu figga
    🔊
    lui/lei/Lei figga
    🔊
    noi figgiamo
    🔊
    voi figgiate
    🔊
    loro figgano
    🔊
    Tempo semplice

    figgere congiuntivo imperfetto

    io figgessi
    🔊
    tu figgessi
    🔊
    lui/lei/Lei figgesse
    🔊
    noi figgessimo
    🔊
    voi figgeste
    🔊
    loro figgessero
    🔊

    Tempo composto

    figgere congiuntivo passato

    io abbia fitto
    🔊
    tu abbia fitto
    🔊
    lui/lei/Lei abbia fitto
    🔊
    noi abbiamo fitto
    🔊
    voi abbiate fitto
    🔊
    loro abbiano fitto
    🔊
    Tempo composto

    figgere congiuntivo trapassato

    io avessi fitto
    🔊
    tu avessi fitto
    🔊
    lui/lei/Lei avesse fitto
    🔊
    noi avessimo fitto
    🔊
    voi aveste fitto
    🔊
    loro avessero fitto
    🔊

    Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb

    Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
    Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
    Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    condizionale figgere. Konditional form av verbet figgere


    Tempo semplice

    figgere condizionale presente

    io figgerei
    🔊
    tu figgeresti
    🔊
    lui/lei/Lei figgerebbe
    🔊
    noi figgeremmo
    🔊
    voi figgereste
    🔊
    loro figgerebbero
    🔊
    Tempo composto

    figgere condizionale passato

    io avrei fitto
    🔊
    tu avresti fitto
    🔊
    lui/lei/Lei avrebbe fitto
    🔊
    noi avremmo fitto
    🔊
    voi avreste fitto
    🔊
    loro avrebbero fitto
    🔊

    Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb

    Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
    Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
    Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    imperativo figgere. Imperativ form av verbet figgere


    figgere imperativo

    tu figgi
    🔊
    noi figgiamo
    🔊
    voi figgete
    🔊

    figgere congiuntivo esortativo

    Lei figga
    🔊
    Che lui/lei figga
    🔊
    Che loro figgano
    🔊

    Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb

    Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
    Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
    Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
    Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.

    Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!

    Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
    Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
    Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!