🔍
    sense 1v
    sense 2v
    På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
    Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
    Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
    Sono stati felici durante le vacanze. (Umberto Eco, Il nome della rosa)
    verbo irregolare
    essere : vara / existera
    ès|se|re : (accento grave)

    indicativo essere. Indikativ form av verbet essere


    Tempo semplice

    essere presente

    io sono
    🔊
    tu sei
    🔊
    lui/lei/Lei è
    🔊
    noi siamo
    🔊
    voi siete
    🔊
    loro sono
    🔊
    Tempo semplice

    essere imperfetto

    io ero
    🔊
    tu eri
    🔊
    lui/lei/Lei era
    🔊
    noi eravamo
    🔊
    voi eravate
    🔊
    loro erano
    🔊

    Tempo semplice

    essere futuro semplice

    io sarò
    🔊
    tu sarai
    🔊
    lui/lei/Lei sarà
    🔊
    noi saremo
    🔊
    voi sarete
    🔊
    loro saranno
    🔊
    Tempo semplice

    essere passato remoto

    io fui
    🔊
    tu fosti
    🔊
    lui/lei/Lei fu
    🔊
    noi fummo
    🔊
    voi foste
    🔊
    loro furono
    🔊

    Tempo composto

    essere futuro anteriore

    io sarò stato(a)
    🔊
    tu sarai stato(a)
    🔊
    lui/lei/Lei sarà stato(a)
    🔊
    noi saremo stati(e)
    🔊
    voi sarete stati(e)
    🔊
    loro saranno stati(e)
    🔊
    Tempo composto

    essere passato prossimo

    io sono stato(a)
    🔊
    tu sei stato(a)
    🔊
    lui/lei/Lei è stato(a)
    🔊
    noi siamo stati(e)
    🔊
    voi siete stati(e)
    🔊
    loro sono stati(e)
    🔊

    Tempo composto

    essere trapassato prossimo

    io ero stato(a)
    🔊
    tu eri stato(a)
    🔊
    lui/lei/Lei era stato(a)
    🔊
    noi eravamo stati(e)
    🔊
    voi eravate stati(e)
    🔊
    loro erano stati(e)
    🔊
    Tempo composto

    essere trapassato remoto

    io fui stato(a)
    🔊
    tu fosti stato(a)
    🔊
    lui/lei/Lei fu stato(a)
    🔊
    noi fummo stati(e)
    🔊
    voi foste stati(e)
    🔊
    loro furono stati(e)
    🔊

    Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb

    Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
    Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
    Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.

    congiuntivo essere. Konjunktiv form av verbet essere


    Tempo semplice

    essere congiuntivo presente

    io sia
    🔊
    tu sia
    🔊
    lui/lei/Lei sia
    🔊
    noi siamo
    🔊
    voi siate
    🔊
    loro siano
    🔊
    Tempo semplice

    essere congiuntivo imperfetto

    io fossi
    🔊
    tu fossi
    🔊
    lui/lei/Lei fosse
    🔊
    noi fossimo
    🔊
    voi foste
    🔊
    loro fossero
    🔊

    Tempo composto

    essere congiuntivo passato

    io sia stato(a)
    🔊
    tu sia stato(a)
    🔊
    lui/lei/Lei sia stato(a)
    🔊
    noi siamo stati(e)
    🔊
    voi siate stati(e)
    🔊
    loro siano stati(e)
    🔊
    Tempo composto

    essere congiuntivo trapassato

    io fossi stato(a)
    🔊
    tu fossi stato(a)
    🔊
    lui/lei/Lei fosse stato(a)
    🔊
    noi fossimo stati(e)
    🔊
    voi foste stati(e)
    🔊
    loro fossero stati(e)
    🔊

    Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb

    Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
    Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
    Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    condizionale essere. Konditional form av verbet essere


    Tempo semplice

    essere condizionale presente

    io sarei
    🔊
    tu saresti
    🔊
    lui/lei/Lei sarebbe
    🔊
    noi saremmo
    🔊
    voi sareste
    🔊
    loro sarebbero
    🔊
    Tempo composto

    essere condizionale passato

    io sarei stato(a)
    🔊
    tu saresti stato(a)
    🔊
    lui/lei/Lei sarebbe stato(a)
    🔊
    noi saremmo stati(e)
    🔊
    voi sareste stati(e)
    🔊
    loro sarebbero stati(e)
    🔊

    Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb

    Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
    Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
    Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    imperativo essere. Imperativ form av verbet essere


    essere imperativo

    tu sii
    🔊
    noi siamo
    🔊
    voi siate
    🔊

    essere congiuntivo esortativo

    Lei sia
    🔊
    Che lui/lei sia
    🔊
    Che loro siano
    🔊

    Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb

    Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
    Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
    Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
    Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.

    Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!

    Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
    Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
    Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!