På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
Ha dislocato la spalla. (Luigi Pirandello, Il Fu Mattia Pascal)
dislocare : förflytta / flytta bort
di|slo|cà|re
: (accento grave)
indicativo dislocare. Indikativ form av verbet dislocare
Tempo semplice
dislocare presente |
||
io | disloco |
🔊
|
tu | dislochi |
🔊
|
lui/lei/Lei | disloca |
🔊
|
noi | dislochiamo |
🔊
|
voi | dislocate |
🔊
|
loro | dislocano |
🔊
|
Tempo semplice
dislocare imperfetto |
||
io | dislocavo |
🔊
|
tu | dislocavi |
🔊
|
lui/lei/Lei | dislocava |
🔊
|
noi | dislocavamo |
🔊
|
voi | dislocavate |
🔊
|
loro | dislocavano |
🔊
|
Tempo semplice
dislocare futuro semplice |
||
io | dislocherò |
🔊
|
tu | dislocherai |
🔊
|
lui/lei/Lei | dislocherà |
🔊
|
noi | dislocheremo |
🔊
|
voi | dislocherete |
🔊
|
loro | dislocheranno |
🔊
|
Tempo semplice
dislocare passato remoto |
||
io | dislocai |
🔊
|
tu | dislocasti |
🔊
|
lui/lei/Lei | dislocò |
🔊
|
noi | dislocammo |
🔊
|
voi | dislocaste |
🔊
|
loro | dislocarono |
🔊
|
Tempo composto
dislocare futuro anteriore |
||
io | avrò dislocato |
🔊
|
tu | avrai dislocato |
🔊
|
lui/lei/Lei | avrà dislocato |
🔊
|
noi | avremo dislocato |
🔊
|
voi | avrete dislocato |
🔊
|
loro | avranno dislocato |
🔊
|
Tempo composto
dislocare passato prossimo |
||
io | ho dislocato |
🔊
|
tu | hai dislocato |
🔊
|
lui/lei/Lei | ha dislocato |
🔊
|
noi | abbiamo dislocato |
🔊
|
voi | avete dislocato |
🔊
|
loro | hanno dislocato |
🔊
|
Tempo composto
dislocare trapassato prossimo |
||
io | avevo dislocato |
🔊
|
tu | avevi dislocato |
🔊
|
lui/lei/Lei | aveva dislocato |
🔊
|
noi | avevamo dislocato |
🔊
|
voi | avevate dislocato |
🔊
|
loro | avevano dislocato |
🔊
|
Tempo composto
dislocare trapassato remoto |
||
io | ebbi dislocato |
🔊
|
tu | avesti dislocato |
🔊
|
lui/lei/Lei | ebbe dislocato |
🔊
|
noi | avemmo dislocato |
🔊
|
voi | aveste dislocato |
🔊
|
loro | ebbero dislocato |
🔊
|
Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb
Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.
congiuntivo dislocare. Konjunktiv form av verbet dislocare
Tempo semplice
dislocare congiuntivo presente |
||
io | dislochi |
🔊
|
tu | dislochi |
🔊
|
lui/lei/Lei | dislochi |
🔊
|
noi | dislochiamo |
🔊
|
voi | dislochiate |
🔊
|
loro | dislochino |
🔊
|
Tempo semplice
dislocare congiuntivo imperfetto |
||
io | dislocassi |
🔊
|
tu | dislocassi |
🔊
|
lui/lei/Lei | dislocasse |
🔊
|
noi | dislocassimo |
🔊
|
voi | dislocaste |
🔊
|
loro | dislocassero |
🔊
|
Tempo composto
dislocare congiuntivo passato |
||
io | abbia dislocato |
🔊
|
tu | abbia dislocato |
🔊
|
lui/lei/Lei | abbia dislocato |
🔊
|
noi | abbiamo dislocato |
🔊
|
voi | abbiate dislocato |
🔊
|
loro | abbiano dislocato |
🔊
|
Tempo composto
dislocare congiuntivo trapassato |
||
io | avessi dislocato |
🔊
|
tu | avessi dislocato |
🔊
|
lui/lei/Lei | avesse dislocato |
🔊
|
noi | avessimo dislocato |
🔊
|
voi | aveste dislocato |
🔊
|
loro | avessero dislocato |
🔊
|
Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb
Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.
condizionale dislocare. Konditional form av verbet dislocare
Tempo semplice
dislocare condizionale presente |
||
io | dislocherei |
🔊
|
tu | dislocheresti |
🔊
|
lui/lei/Lei | dislocherebbe |
🔊
|
noi | dislocheremmo |
🔊
|
voi | dislochereste |
🔊
|
loro | dislocherebbero |
🔊
|
Tempo composto
dislocare condizionale passato |
||
io | avrei dislocato |
🔊
|
tu | avresti dislocato |
🔊
|
lui/lei/Lei | avrebbe dislocato |
🔊
|
noi | avremmo dislocato |
🔊
|
voi | avreste dislocato |
🔊
|
loro | avrebbero dislocato |
🔊
|
Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb
Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.
imperativo dislocare. Imperativ form av verbet dislocare
dislocare imperativo |
||
tu | disloca |
🔊
|
noi | dislochiamo |
🔊
|
voi | dislocate |
🔊
|
dislocare congiuntivo esortativo |
||
Lei | dislochi |
🔊
|
Che lui/lei | dislochi |
🔊
|
Che loro | dislochino |
🔊
|
Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb
Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.
Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!
Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!