På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
La montagna è assurgente verso il cielo. (Giovanni Verga, I Malavoglia)
verbo irregolare
assurgere : stiga upp / resa sig
as|sùr|ge|re
: (accento grave)
indicativo assurgere. Indikativ form av verbet assurgere
|
Tempo semplice
assurgere presente |
||
| io | assurgo |
🔊
|
| tu | assurgi |
🔊
|
| lui/lei/Lei | assurge |
🔊
|
| noi | assurgiamo |
🔊
|
| voi | assurgete |
🔊
|
| loro | assurgono |
🔊
|
|
Tempo semplice
assurgere imperfetto |
||
| io | assurgevo |
🔊
|
| tu | assurgevi |
🔊
|
| lui/lei/Lei | assurgeva |
🔊
|
| noi | assurgevamo |
🔊
|
| voi | assurgevate |
🔊
|
| loro | assurgevano |
🔊
|
|
Tempo semplice
assurgere futuro semplice |
||
| io | assurgerò |
🔊
|
| tu | assurgerai |
🔊
|
| lui/lei/Lei | assurgerà |
🔊
|
| noi | assurgeremo |
🔊
|
| voi | assurgerete |
🔊
|
| loro | assurgeranno |
🔊
|
|
Tempo semplice
assurgere passato remoto |
||
| io | assursi |
🔊
|
| tu | assurgesti |
🔊
|
| lui/lei/Lei | assurse |
🔊
|
| noi | assurgemmo |
🔊
|
| voi | assurgeste |
🔊
|
| loro | assursero |
🔊
|
|
Tempo composto
assurgere futuro anteriore |
||
| io | sarò assurto(a) |
🔊
|
| tu | sarai assurto(a) |
🔊
|
| lui/lei/Lei | sarà assurto(a) |
🔊
|
| noi | saremo assurti(e) |
🔊
|
| voi | sarete assurti(e) |
🔊
|
| loro | saranno assurti(e) |
🔊
|
|
Tempo composto
assurgere passato prossimo |
||
| io | sono assurto(a) |
🔊
|
| tu | sei assurto(a) |
🔊
|
| lui/lei/Lei | è assurto(a) |
🔊
|
| noi | siamo assurti(e) |
🔊
|
| voi | siete assurti(e) |
🔊
|
| loro | sono assurti(e) |
🔊
|
|
Tempo composto
assurgere trapassato prossimo |
||
| io | ero assurto(a) |
🔊
|
| tu | eri assurto(a) |
🔊
|
| lui/lei/Lei | era assurto(a) |
🔊
|
| noi | eravamo assurti(e) |
🔊
|
| voi | eravate assurti(e) |
🔊
|
| loro | erano assurti(e) |
🔊
|
|
Tempo composto
assurgere trapassato remoto |
||
| io | fui assurto(a) |
🔊
|
| tu | fosti assurto(a) |
🔊
|
| lui/lei/Lei | fu assurto(a) |
🔊
|
| noi | fummo assurti(e) |
🔊
|
| voi | foste assurti(e) |
🔊
|
| loro | furono assurti(e) |
🔊
|
Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb
Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.
congiuntivo assurgere. Konjunktiv form av verbet assurgere
|
Tempo semplice
assurgere congiuntivo presente |
||
| io | assurga |
🔊
|
| tu | assurga |
🔊
|
| lui/lei/Lei | assurga |
🔊
|
| noi | assurgiamo |
🔊
|
| voi | assurgiate |
🔊
|
| loro | assurgano |
🔊
|
|
Tempo semplice
assurgere congiuntivo imperfetto |
||
| io | assurgessi |
🔊
|
| tu | assurgessi |
🔊
|
| lui/lei/Lei | assurgesse |
🔊
|
| noi | assurgessimo |
🔊
|
| voi | assurgeste |
🔊
|
| loro | assurgessero |
🔊
|
|
Tempo composto
assurgere congiuntivo passato |
||
| io | sia assurto(a) |
🔊
|
| tu | sia assurto(a) |
🔊
|
| lui/lei/Lei | sia assurto(a) |
🔊
|
| noi | siamo assurti(e) |
🔊
|
| voi | siate assurti(e) |
🔊
|
| loro | siano assurti(e) |
🔊
|
|
Tempo composto
assurgere congiuntivo trapassato |
||
| io | fossi assurto(a) |
🔊
|
| tu | fossi assurto(a) |
🔊
|
| lui/lei/Lei | fosse assurto(a) |
🔊
|
| noi | fossimo assurti(e) |
🔊
|
| voi | foste assurti(e) |
🔊
|
| loro | fossero assurti(e) |
🔊
|
Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb
Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.
condizionale assurgere. Konditional form av verbet assurgere
|
Tempo semplice
assurgere condizionale presente |
||
| io | assurgerei |
🔊
|
| tu | assurgeresti |
🔊
|
| lui/lei/Lei | assurgerebbe |
🔊
|
| noi | assurgeremmo |
🔊
|
| voi | assurgereste |
🔊
|
| loro | assurgerebbero |
🔊
|
|
Tempo composto
assurgere condizionale passato |
||
| io | sarei assurto(a) |
🔊
|
| tu | saresti assurto(a) |
🔊
|
| lui/lei/Lei | sarebbe assurto(a) |
🔊
|
| noi | saremmo assurti(e) |
🔊
|
| voi | sareste assurti(e) |
🔊
|
| loro | sarebbero assurti(e) |
🔊
|
Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb
Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.
imperativo assurgere. Imperativ form av verbet assurgere
assurgere imperativo |
||
| tu | assurgi |
🔊
|
| noi | assurgiamo |
🔊
|
| voi | assurgete |
🔊
|
assurgere congiuntivo esortativo |
||
| Lei | assurga |
🔊
|
| Che lui/lei | assurga |
🔊
|
| Che loro | assurgano |
🔊
|
Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb
Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.
Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!
Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!