🔍
    sense 1v
    sense 2v
    På italienska finns det fyra huvudsakliga verbformer: indikativ, konjunktiv, konditionalis och imperativ. Var och en av dessa former används för att uttrycka olika avsikter, handlingar eller tillstånd.
    Indikativ uttrycker fakta, konjunktiv uttrycker tvivel och önskningar, konditionalis används för hypotetiska situationer, och imperativ används för befaller och önskemål.
    Att kunna böja verb korrekt i dessa former gör att du enkelt kan uttrycka olika tankar och känslor i vardagliga samtal.
    La fatica mi ha fatto ansare. (Dante Alighieri, Divina Commedia)
    ansare : flämta / flåsa
    an||re : (accento grave)

    indicativo ansare. Indikativ form av verbet ansare


    Tempo semplice

    ansare presente

    io anso
    🔊
    tu ansi
    🔊
    lui/lei/Lei ansa
    🔊
    noi ansiamo
    🔊
    voi ansate
    🔊
    loro ansano
    🔊
    Tempo semplice

    ansare imperfetto

    io ansavo
    🔊
    tu ansavi
    🔊
    lui/lei/Lei ansava
    🔊
    noi ansavamo
    🔊
    voi ansavate
    🔊
    loro ansavano
    🔊

    Tempo semplice

    ansare futuro semplice

    io anserò
    🔊
    tu anserai
    🔊
    lui/lei/Lei anserà
    🔊
    noi anseremo
    🔊
    voi anserete
    🔊
    loro anseranno
    🔊
    Tempo semplice

    ansare passato remoto

    io ansai
    🔊
    tu ansasti
    🔊
    lui/lei/Lei ansò
    🔊
    noi ansammo
    🔊
    voi ansaste
    🔊
    loro ansarono
    🔊

    Tempo composto

    ansare futuro anteriore

    io avrò ansato
    🔊
    tu avrai ansato
    🔊
    lui/lei/Lei avrà ansato
    🔊
    noi avremo ansato
    🔊
    voi avrete ansato
    🔊
    loro avranno ansato
    🔊
    Tempo composto

    ansare passato prossimo

    io ho ansato
    🔊
    tu hai ansato
    🔊
    lui/lei/Lei ha ansato
    🔊
    noi abbiamo ansato
    🔊
    voi avete ansato
    🔊
    loro hanno ansato
    🔊

    Tempo composto

    ansare trapassato prossimo

    io avevo ansato
    🔊
    tu avevi ansato
    🔊
    lui/lei/Lei aveva ansato
    🔊
    noi avevamo ansato
    🔊
    voi avevate ansato
    🔊
    loro avevano ansato
    🔊
    Tempo composto

    ansare trapassato remoto

    io ebbi ansato
    🔊
    tu avesti ansato
    🔊
    lui/lei/Lei ebbe ansato
    🔊
    noi avemmo ansato
    🔊
    voi aveste ansato
    🔊
    loro ebbero ansato
    🔊

    Allmän information om indikativ (Indicativo) i italienska verb

    Indikativ (Indicativo) är ett av de grundläggande verbmodi i det italienska språket och används för att uttrycka handlingar, tillstånd eller händelser som anses vara verkliga eller säkra. Det används för att beskriva fakta, vardagsrutiner och objektiva situationer.
    Till exempel visar meningar som "Io vado al mercato" eller "Loro studiano per l'esame" hur indikativ används för att förmedla konkret information.
    Detta modus kan böjas i olika tempus, såsom presens, preteritum och futurum, vilket möjliggör en exakt tidsplacering av handlingar. Att förstå indikativ är avgörande för effektiv kommunikation och för att greppa nyanserna i det italienska språket.

    congiuntivo ansare. Konjunktiv form av verbet ansare


    Tempo semplice

    ansare congiuntivo presente

    io ansi
    🔊
    tu ansi
    🔊
    lui/lei/Lei ansi
    🔊
    noi ansiamo
    🔊
    voi ansiate
    🔊
    loro ansino
    🔊
    Tempo semplice

    ansare congiuntivo imperfetto

    io ansassi
    🔊
    tu ansassi
    🔊
    lui/lei/Lei ansasse
    🔊
    noi ansassimo
    🔊
    voi ansaste
    🔊
    loro ansassero
    🔊

    Tempo composto

    ansare congiuntivo passato

    io abbia ansato
    🔊
    tu abbia ansato
    🔊
    lui/lei/Lei abbia ansato
    🔊
    noi abbiamo ansato
    🔊
    voi abbiate ansato
    🔊
    loro abbiano ansato
    🔊
    Tempo composto

    ansare congiuntivo trapassato

    io avessi ansato
    🔊
    tu avessi ansato
    🔊
    lui/lei/Lei avesse ansato
    🔊
    noi avessimo ansato
    🔊
    voi aveste ansato
    🔊
    loro avessero ansato
    🔊

    Allmän information om konjunktiv (Congiuntivo) i italienska verb

    Konjunktiv (Congiuntivo) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka osäkerhet, önskningar, känslor och hypotetiska situationer. Det används när man talar om handlingar som inte är säkra eller verkliga, till exempel vid tvivel eller möjligheter.
    Till exempel visar meningar som "Spero che tu venga" eller "Se avessi tempo, partirei" hur konjunktiv används för att spegla sinnestillstånd eller händelser som är beroende av villkor.
    Detta modus kan förekomma i olika tempus, såsom presens och imperfekt, och är viktigt för nyanserad kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    condizionale ansare. Konditional form av verbet ansare


    Tempo semplice

    ansare condizionale presente

    io anserei
    🔊
    tu anseresti
    🔊
    lui/lei/Lei anserebbe
    🔊
    noi anseremmo
    🔊
    voi ansereste
    🔊
    loro anserebbero
    🔊
    Tempo composto

    ansare condizionale passato

    io avrei ansato
    🔊
    tu avresti ansato
    🔊
    lui/lei/Lei avrebbe ansato
    🔊
    noi avremmo ansato
    🔊
    voi avreste ansato
    🔊
    loro avrebbero ansato
    🔊

    Allmän information om konditionalis (Condizionale) i italienska verb

    Konjunktiv (Condizionale) är ett grundläggande verbmodus i det italienska språket, som används för att uttrycka handlingar eller tillstånd som är beroende av specifika villkor. Det används ofta för att formulera önskningar, förfrågningar eller hypotetiska situationer som inte är säkra.
    Till exempel visar meningar som "Vorrei un caffè" eller "Se avessi più tempo, viaggerei di più" hur konditionalis används för att uttrycka situationer som är beroende av vissa omständigheter.
    Detta modus kan böjas i tempus som presens och preteritum och är viktigt för tydlig kommunikation och för att uttrycka komplexa tankar på italienska.

    imperativo ansare. Imperativ form av verbet ansare


    ansare imperativo

    tu ansa
    🔊
    noi ansiamo
    🔊
    voi ansate
    🔊

    ansare congiuntivo esortativo

    Lei ansi
    🔊
    Che lui/lei ansi
    🔊
    Che loro ansino
    🔊

    Allmän information om imperativ (Imperativo) i italienska verb

    Imperativ (Imperativo) är ett grundläggande modus i det italienska språket, som används för att ge kommandon, instruktioner eller råd. Det böjs för andra person singular, andra person plural och första person plural.
    Till exempel visar meningar som "Fai attenzione!" eller "Parlate lentamente!" hur imperativ används för att kommunicera direkt och tydligt. Även uttrycket "Andiamo!", som används för att bjuda in till att göra något tillsammans, är ett exempel på imperativ.
    Det är dock viktigt att notera att imperativ inte har former för tredje person singular och plural. I dessa fall används konjunktiv (Congiuntivo) för att uttrycka önskningar eller rekommendationer på ett mjukare sätt. Detta gör italienskan unik, eftersom konjunktiv tillför en nyans av artighet och finess i samtal.
    Att förstå imperativet och använda det korrekt är avgörande för en effektiv kommunikation och för att behålla en vänlig ton i vardagliga interaktioner.

    Här är varför det är viktigt att använda vår konjugationstränare för att lära sig italienska!

    Verbets böjning är en av de svåraste delarna i det italienska språket, och att bemästra det kräver regelbunden träning.
    Med vårt interaktiva verktyg kan du öva på ett roligt och personligt sätt, där du tar dig an både de vanligaste verben och de mer utmanande. Vår tränare hjälper dig att förbättra både noggrannhet och hastighet, vilket gör din kommunikation smidigare.
    Oavsett om du är nybörjare eller mer avancerad hjälper vår konjugationstränare dig att ta dina språkkunskaper till nästa nivå!